Natten till söndag kom denna lilla kille till världen. Betydligt senare än vad vi gissat på babyshowern. Han måste ha haft det för mysigt i magen helt enkelt. När vi råkade springa in i mamma Hanna på gatan på Älvsbacka var vi inte sena på att tacka ja till att komma in till dom och träffa honom. Anton gick runt med honom på armen och jag kunde knappt förstå hur pluttiga han var. Under kvällen kom en hel drös med människor förbi för att säga hej. Mysigt värre!